I'm back! (Välkommen!)

Jag är tillbaka till...
- familj&vänner&katt
- prickarna
- min alldeles egna säng
- min garderob
- en klibbig försommar

Förändringar:
- ett renoverat sovrum (föräldrarnas, inte mitt)
- en ny bil (min kära precis lagom stora röda är utbytt mot ännu en stor och blå)
- en ny mikrovågsugn
- en vuxen bror

Jag har slungats in i...
- vardagen och dess rutiner (vissa saknade, andra inte)
- ett nytt jobb
- möten av folk som saknat mig (!)

Jag tycker det är jobbigt att...
- min katt fått fnatt (gult slem och ständig slöhet)
- köra ända till Höör (körvanan får väl bli en vanesak)

Flygresan flöt på, inga vulkanutbrott eller andra hinder störde. Men långt är det ju som sagt så jag avverkade två böcker och sju filmer på vägen.

Fullt upp har jag haft med trevlig Marika-promenad, farföräldrarsmiddag (falukorv, potatismos och ketchup - svensk barnmat på finporslinet alltså), mysig mor-och-dotter-dag med Stockhultsbesök, Röda Kors-fynd och glass i regnet, rundvandring på Skånes Djurpark samt morföräldrarbesök då vi hittat student-outfit till mormodern, jag har bjudit på Pïna Colada's och vi har ätit grillat och chokladfondue.

Imorgon fortsätter det med jobb och därefter om allt går som planerat återse vänner på Lundakarnevalen.

Livet fortsätter, även på hemmaplan!

Förresten:
Vill folk komma på traditionell alá-Gårdemyr-vår(sommar?)fest är ni varmt välkomna den 29 maj kl 3. Medtag vid hunger mat och dryck. Fika och underhållning bjuder vi på.

The End och/eller Borjan pa nagot Nytt.

Det borjar bli dags att runda av det har kalaset. (Lyssnar pa: Forever Young - Alphaville)

Mina sista 13 dagar i Wellington bestod av massor ut av F: forkylning, forandringar, fynd, film, fotografering, framtidstankar, funderingar, fargflackar, french toast men ocksa mer Wellington-uteliv, livemusik pa lokala konstgalleriet (Urban Tramper), museumbesok, indiska luncher, Second Hand-research, buss-sightseeing, improvisationsteater, appelmostillverkning och ett antal Apple Crumbles (smulpajer), ta-mig-hemat-forberedelser, ol i solsken, plotsliga skurar samt Adams farval.

Sedan satte jag mig pa en buss for att 11 (langa och dryga) timmar senare hamna i Auckland, igen.

Hostelliv efter familjeliv ar tufft men funkar. Sova ar svart. Ata ar trist. Men ikvall blir det atertraff med Golden Bay-Theresa. Finfint.

Imorgon bar det av hemat. Auckland - Melbourne - vanta 7 h - Hong Kong - London - vanta 5 h - Goteborg. Ocksa ar det val bara att halla tummarna for att nagon snall manniska ar dar och vantar pa mig.

Framtiden ar ljus; jobb pa Skanes Djurpark (servering), en svensk sommar och plugg till hosten.

Om jag har angrat att jag akte? VERKLIGEN INTE. Jag har vaxt som person, jag har traffat nya mer eller mindre fantastiska manniskor, gjort saker jag inte forvantat mig (planterat saffran, dansat i marklig kallare, atit ost, uppskattat sallader, kort fyrhjuling, mediterat...osv.) - men viktigast: jag uppfyllde en drom.

Om jag ar stolt over mig sjalv? VALDIGT.

Om jag vill ivag igen? SJALVKLART. Men forst maste jag insupa lite hemma och tjana pengar.

Jag kom. Jag sag. Jag segrade.

Och det ar alldeles precis lagom att aka hem.

Det ar svart att komma pa ett bra avslut pa det sista inlagget fran NZ.

Let your dreams come true. Viktigt varre.

Hemma, here I come.

Dancing Queens.

Igar kom jag pa att jag missat nagot sa svenskt som Valborg. Ingen storre saknad uppkom dock.

Sedan sist sa (utan rang/datumordning) har jag:

- varit en blandning mellan Au Pair och wwoofare vilket innebar allt fran organisera skolluncher och folja med pa Bellas balettlektioner till att plantera morotter och vanda kompost

- utvecklat min matlagningskunniga sida

- huttrat i kylig hostvind och varmt upp mig i de sista solstralarna

- fyndat sandaler

- som vanligt druckit mycket kaffe och atit mycket ost

- faktiskt sprungit ett par ganger

- hittat en dod ankunge och lidit med resten av familjen da de fatt besked om att de maste gora sig av med alla ankor och hons (da grannar klagat till kommunen)

- fatt betalt for att stada kok och vardagsrum eftersom det skulle se bra ut i en intervju

- IKEA:t barnens rum

Latest news:

Igar kom en amerikansk wwoofarinna och bara sadar bestamde vi oss for att gora Wellington osakert. Det vimlar av: stallen att ga till, unga tjejer i kortkort, biffiga dorrvakter, dalig DJ-musik samt bra livemusik. Vi upptackte och ratade. Vi larde oss att i Wellington klar sig alla i svartt/morkt (aven de alternativa klar sig alternativt i svart..). Vi bestamde oss for att till nasta gang hitta nagot mer...sofistikerat. Men dansade bort ett par timmar gjorde vi minsann och en viss dagen-efter-kansla finns dar i bakgrunden.

Det narmar sig.