Approved.

Jag blev godkänd!

Jag kommer in i landet!
Om det nu var någon som tvivlade.
Men jag hade varken TB eller blivit utvisad ur landet tidigare. Yeaj.

Annars så...
Är det väldigt mycket vardag. Och jag är ganska så trött på den där vardagen.
Lycka till i framtida arbetsliv Louise.

Jag träffade kär vän Desirée på biblioteket igår. Fint återseende.
Förhoppningvis blir det någon slags utgång med "gamla gänget" nästa helg.

På söndag blir det minisemester för mig och min moder. Vi tar tåget till Berlin minsann.
Mysigt värre.

Jahaja.. Vi säger väl så. Auf wiedersehen.

Sailing for Jesus

Är något man också kan fördriva en sommar med...ifall man är en del av besättningen på båten "Elida". Min bloggrubrik stod med stora bokstäver på Elidas sida. De hade visst predikat i hamnen i Fjällbacka en kväll. Undra om de räddade någon själ från...ja..något.

Så är jag ju då hemkommen från en Bohuslänsvistelse. Tåg+tåg+buss+buss dit. Massor av växlande molnighet och alldeles för lite sol. Båt, hav, skärgård, släkt, skaldjur, semester, en oehört skön säng, göteborgska och borta bra.

Kom hem med buss+buss+tåg+buss igårkväll till ett tomt kylskåp och en oehört kelen katt. Trots hennes sällskap en överväldigande ensamhetskänsla och sömnlöshet...

...för att sedan ta mig till Osby idag. Måste: Jobbjobbjobb. Vill: Sovasovasova.

Senare uppdatering från sängen: I'm in heaven. Nu ska jag bara ta och bli trött.
Puss och kram.

Det ska bli verklighet.

Det där som jag satt och spånade på i tvåan på gymnasiet. Att åka till Nya Zeeland.
Varför just..?
Minns inte. Vet inte. Men det har stått fast sedan dess. Att jag ska dit! Även om jag tvivlat på vägen.
Att ha någon att åka med vore såklart det ultimata, åtminstone på just ditresan. Men nu ska jag ta hand om mig själv, resa på egen hand. Borde ju vara en viss kick för självförtroendet..
Den 20 september är det bokat. Göteborg - London - Melbourne - Auckland. Unbeliveble.
Biljett bokad.
Ryggsäck beställd.
Passet ska fönyas.
Visakort ska skaffas.
Visum ska fixas.
Wwoof-medlemskap ska ordnas.

Jag är redan på väg!

I övrigt jobbar jag, sover dåligt, nyser, läser, umgås, funderar.. Lever, helt enkelt. Upp och ner. Men just nu är det på plussidan. Definitivt.

Livet.

Vill mest skriva av mig lite.
Sommaren 2006 hade jag inget sällskap till en Winnerbäck-konsert jag ville gå på och frågade då en Alexander från Småland. (Vi hade fått kontakt på Lunarstorm, av alla ställen.) Han sa ja. Vi sa väl inte särskilt mycket till varandra men det fanns ändå något. Därefter var väl inte kontakten den bästa. I slutet på 2007 var den ingen alls.

Igår var jag sugen på att kolla hur han hade det. Sökte på hans namn på facebook och kom till en "RIP Alexander"-grupp. Fan. Jag som ville återuppta kontakten också finns han inte.

Tårar och varför och eftertänksamhet och tänk om och ofattbart och det värsta är att jag egentligen inte blev förvånad.

Vila i frid, Alexander.

Ska vi starta en sygrupp?

Åskan tog min vän internet förra onsdagen och sedan dess har jobbet och mobilen fått assistera. Men nu är det tillbaka igen! Men så... blir man besviken. För vad är det man saknar egentligen? Visserligen lever jag väl den större delen av mitt sociala liv här, istället för i verkligheten... Men hur tragiskt är inte det. Aja. Summa sumarum är att jag klarade mig utan. Faktiskt. Nästan.

Och nu har jag varit ledig. Ledig ledig ledig. Skönt och... ja. Vad har jag fått gjort? Nada. Jag har blivit alldeles för bra på att skjuta upp saker till morgondagen. Med brist på uppkoppling har jag sytt, läst, plockat jordgubbar, sett film... Ungefär.

Sitter just nu i mitt första symaskinsverk: en klänning! Gjord efter mönster. Pilleri pillera. Något för stor blev den.. Men med ett skärp i midjan blev den söt. Bildbevis kommer eventuellt, om vår hårddisk kommer hem med livet i behåll.

Med ytterst vänliga hälsningar.
(Och alltså. Den 15 september drar jag. Till den där ön där borta. Bara så ni vet.)

När jag skulle ta tåget hem i torsdags så körde det minsann bara förbi, en bit längre fram en tvärbromsning för att sedan backa tillbaka. Lokföraren "Ursäkta förseningen, men jag glömde att jag skulle stanna i Osby idag". Så även lokförare är alltså mänskliga...

På fredagskvällen hade vi trevliga gäster från ännu-mer-söder-Skåne och ett samtalsämne blev huruvida man skulle titta på kronprinsessans bröllop eller inte. Jag röstade nej. Kungafamiljen intresserar mig icke även om de i vissa fall gör ett bra jobb men att glo på ett bröllop på tv? Nä. Trist.

Lördagsjobb, tiden gick fort minsann. Efteråt följde jag med min kollega hem för dusch, oboy, vinpimplande, make-up-tips och jag fann en ny vän. Bra och trevligt. Sedan tog vi oss ner till de där dagarna i Kristianstad. Jag provade langos för första gången och det lär bli fler gånger. Fann några bekanta till Sara som bjussade på cider på fin-restaurang. Förmånligt värre. Sedan gick vi mest runt, jag tittade på när de åkte virvelvinden. Är rättså anti-karusell-aktig. Ett par öltält och kycklingdanser senare tänkte jag åka hem. Men det tåget jag tänkte ta fanns då inte, så min kära fader överträdde säkert ett par hastighetsgränser och kom och hämtade en trött jag.

Och nu så har jag återigen hamnat på jobbet. Och idag lär jag göra så lite så möjligt. Imorgon är jag ledig efter 13 dagars slit! Jag hade kunnat jobba även nästa vecka och har sagt ja till 2/5 dagar, för jag menar, lite ledighet måste man ju ha även om det känns otroligt konstigt att tacka nej tll jobb...

Bara 90 minuter kvar.

Rent a bike! eller köp ett sommarkort.

Rapport återigen från Osby och dess Turistbyrå.

Jag har upplevt åska, spöregn, förseningar (alltså: 1 dm vatten), ett tåg som glömde stanna i lilla Osby och fick backa tillbaka... och ännu mer åska. Tryckt, känner man sig.

Tänkte publicera ett par rimrader:
#1
Det var en gång en silversmed
som med sin moped hamnade i sidled
och skred sakta till Bjärred
där han förvred sin höftled
och bestred en trohetsed
#2
Louise kommer troligtvis till sitt paradis för underpris
Händelsevis träffar hon en portugis som rimligtvis är servitris
Givetvis är denne novis på björkris
men kommer stegvis bli expertis och olyckligtvis få syfilis

Funnyfunny.