...och andra tveksamheter. (Boktitel?)
Titeln kanns klockren. Nu galler det bara att knapa ihop ett hyfsat fortsatt inlagg.
Min sista tid i Dunedin bestod av Wildlife Tour (salar, sjolejon, pingviner och albatrossar) inklusive uppkastning bredvid sjolejon (formodligen matforgiftning) och en extra natt for aterhamtning. Dessutom tog mina pengar pa kortet en gang slut, viss panikkansla uppstod men 'Hey, chill' sa snallt internetcafebitrade sa jag chillade. Och allt loste sig. (Men ni vet, man vill ju inte visa svaghet och att j a g som ar sa ordentlig har glomt att overfora pengar... Hart.)
Sedan hoppade jag pa bussen till Ivercargill, en stad som jag upplevde som en torr, trist hala. (Och om jag kande mig som hemma? Nja.) Jag bokade i alla fall den dar Sea Kayaking turen efter manga om och men, buss till Te Anau samt overnattning dar.
Och nar jag satt och vantade pa 'Scenic Shuttle' som skulle ta mig norrut igen kom det fram en aldre fransman och fragade 'What's wisdom?' (Vad ar vishet?). Jag svarade att ohm, det ar svart att beskriva bara sdar. Forsok, sa han. Well, sa jag. Nagot som kommer med aldern? Hm, sa han. En sachee't (typ), menar du. I Frankrike ar det vad vi kallar de som ar aldre och visa.
Har vi nagot ord for sadana manniskor i Sverige? Nej, jag ar val inte helnojd med mitt svar sahar i efterhand men...jag var totalt oberedd. Ett intressant mote var det i vilket fall.
Scenic Shuttle var sightseeing och diverse fotostopp. Vackert, visst. Men ibland kan det vara rattsa skont att bara bli transporterad. Fast, jag ska inte klaga. Trevlig chauffor och jag fick se mer. Och mer vill man ju alltid ha.
Te Anau lag pitoreskt vid Lake Te Anau och jag bodde pa Lakefront Backpackers. Trivsamt. Jag gick och handlade matsack for lordagens utflykt och lade mig ganska sa tidigt.
Pick up klockan 7. Turen bestod av, shuttle till Manapouri, shuttle till baten 'Adventurer I', en 45-minuters batresa over Lake Manapouri, stopp pa Doubtful Sounds Visitor Centre (pa med vatdrakt), bussresa 40 minuter till 'Adventurer II', kaffe&kaka&kajakinstruktioner, hopp i en dubbelkajak tillsammans med en australienska, paddla i vind och regn (upplevs bast i regn tydligen och faktiskt sa storde det inte ett dugg), lunch pa 'Adventurer II' som forflyttat sig, paddla mera i detta fjordlandskap som Kapten Cook dopte till Doubtful eftersom han tyckte att vadret gjorde det tveksamt om man kunde ta sig ut och in, upp pa baten och hopp (hopp och hopp, jag halkade) i tappa-andan-kallt-vatten. Men det var skont for trotta muskler. Bat och buss och bat och shuttle och shuttle tillbaka. En otroligt bra dag! Kajakbiten defintivt. Och vackert var det med branta bergsvaggar, gronska och vattenfall runt omkring.
Sitter nu i Queenstown. Igars anstrangning sitter kvar som trotthet i kropp och huvud. Men det var det vart. Queenstown ar Party och Aventyr, lite for hippt for mig pa nagot vis. Ligger i alla fall fint vid en sjo och jag kom till sol och varme.
Letar efter nytt wwoof:ing-stalle men just nu ar det hogsasong for det mesta har nere sa det gar trogt. Jag tror inte jag officiellt meddelat om min hemresa. Men den 17 maj bar det av. Vissa dagar raknar jag ner, vissa dagar vill jag att tiden ska ga sa langsamt som mojligen. Men jag borjar bli matt nu, matt pa flanga-runt-livet.
Fick igar reda pa att det ar sportlovstider hemma. Hade noll koll. Men det ar val sa det ska vara.
Halka inte.
20100221
20100215
Framtiden ljusnar minsann.
Nu lever jag Citylife igen, for narvarande i Dunedin. En fin utspridd stad med en blanding av chokladtillverkning, olbryggeri samt pingviner och albatrosser. Stad och natur i ett - aterkommande pa Nya Zeeland...
Jag lamnade alltsa Gricklegrass efter 3 veckor och 4 dagar. Nar italienaren lamnade och bara tva dagar senare och rattsa ovantat aven norrmannen forsvann farmens charm pa nagot satt. Utover det jag berattat tidigare hann jag aven med att uppleva en fyra timmars Bushwalk (skogspromenad?) till ett vackert vatten fall (dar jag i min brors stalle borde badat), den sista timmen hem gick jag och Mr Norge snabbt genom osregnet. Aventyr, jatack. Jag akte in till Rangiora med Meaghan igen; kopte nagot sa intressant som tandkram, fyndade bok och gratis skjorta och anteckningsbok som jag dopte till The Future med snirkliga bokstaver. Det kom en australiensk familj och wwoofade ett par. Jag lekte kurragomma med 3-ariga Althea och hon forvandlade sig till ett monster som sa Whhooaah olika hogt beroende pa hur hungrigt det var. Men hon forklarade att jag behovde inte vara det minsta radd (It's a friendly monster. If I do like this (Whoooah relativit lagt) I'm not hungry. But if I do like this (Whoooah -> lock for oronen) then I'm hungry and you have to give me something to eat. But I'm friendly. Okey?
Okej. Jag satt i soffan. Hon gomde sig bakom, gick igenom forvandlingsproceduren och...Whoooah.
Meaghan skjutsade mig och familjen in till Christchurch. Althea sa 'See you next time we're here'. Jomenvisst. Sommarvarme i den kristkyrkliga stad. Men jag var allmant tanker-for-mycket-trott sa det blev handling, lite internet, dusch, mackor och sangen med bok.
Akte pa lordagen med Atomic Shuttle till Dunedin (knappt 6 timmar). Lunchpaus med varm kycklingpaj och iskaffe. Kom fram till marknadsdag och fullt med folk. Hamnade pa 'On Top of The Hills Backpackers' - inte riktigt pa toppen av berget men...bra. Strosade runt ett bra tag, handlade mat, besokte internetcafe, kopte strumpor och tandborstar (i plural da det storigt nog ar billigare) och bokade bio. Sag pa kvallen 'Valentines Day' lampligt nog. Men det var mest deprimerande, massor av komplicerad karlek och lyckliga slut (jag kanske ska se det som optimistiskt istallet for deppigt?). Ett bra tidsfordriv dock och inte alltfor mycket pengar da jag tydligen var studerande.
Gjorde igar nagot sa radikalt som att slanga tre par haliga och alldeles for skitiga for att kunna tvatta rena strumpor. 5 manader av hart liv och varierad tvattmaskinskvalitet satter sina spar. Planen igar var aven att fixa mitt CV, mitt personliga brev, vad jag ska studera - min framtid med andra ord. Det gick val sadar. Besokte The Art Gallery och stadens museum med tropiskt fjarilcenter. Det borjade regna och jag gick till vandrarhemmet for soppa och mackor och vila. Pratstund med danska Katja ledde till att jag foljde med henne till The Chinese Gardens dar de firade den kinesiska nyaret (Tigerns ar i ar) med buller och bang. Goda crepes (valdigt kinesiskt, jag vet) och fina fyrverkerier.
Idag bokade jag en Wildlife Tour for i eftermiddag - det vankas pingviner och annat exotiskt. Har nu spenderat ett par timmar framfor datorn och tankeverksamheten borjar skjunka. CV:et och det personliga brevet ar fardigt (klurigt med alla vara prickar), jag har skickat ivag en ansokan som kolloledare, jag har kollat mojligheter for att studera engelska i Gbg, haller pa att fora over foton... Ska snart ut och ta luft och kaffe.
Gung Hai Fat Choi (Gott Nytt Ar.)
Jag lamnade alltsa Gricklegrass efter 3 veckor och 4 dagar. Nar italienaren lamnade och bara tva dagar senare och rattsa ovantat aven norrmannen forsvann farmens charm pa nagot satt. Utover det jag berattat tidigare hann jag aven med att uppleva en fyra timmars Bushwalk (skogspromenad?) till ett vackert vatten fall (dar jag i min brors stalle borde badat), den sista timmen hem gick jag och Mr Norge snabbt genom osregnet. Aventyr, jatack. Jag akte in till Rangiora med Meaghan igen; kopte nagot sa intressant som tandkram, fyndade bok och gratis skjorta och anteckningsbok som jag dopte till The Future med snirkliga bokstaver. Det kom en australiensk familj och wwoofade ett par. Jag lekte kurragomma med 3-ariga Althea och hon forvandlade sig till ett monster som sa Whhooaah olika hogt beroende pa hur hungrigt det var. Men hon forklarade att jag behovde inte vara det minsta radd (It's a friendly monster. If I do like this (Whoooah relativit lagt) I'm not hungry. But if I do like this (Whoooah -> lock for oronen) then I'm hungry and you have to give me something to eat. But I'm friendly. Okey?
Okej. Jag satt i soffan. Hon gomde sig bakom, gick igenom forvandlingsproceduren och...Whoooah.
Meaghan skjutsade mig och familjen in till Christchurch. Althea sa 'See you next time we're here'. Jomenvisst. Sommarvarme i den kristkyrkliga stad. Men jag var allmant tanker-for-mycket-trott sa det blev handling, lite internet, dusch, mackor och sangen med bok.
Akte pa lordagen med Atomic Shuttle till Dunedin (knappt 6 timmar). Lunchpaus med varm kycklingpaj och iskaffe. Kom fram till marknadsdag och fullt med folk. Hamnade pa 'On Top of The Hills Backpackers' - inte riktigt pa toppen av berget men...bra. Strosade runt ett bra tag, handlade mat, besokte internetcafe, kopte strumpor och tandborstar (i plural da det storigt nog ar billigare) och bokade bio. Sag pa kvallen 'Valentines Day' lampligt nog. Men det var mest deprimerande, massor av komplicerad karlek och lyckliga slut (jag kanske ska se det som optimistiskt istallet for deppigt?). Ett bra tidsfordriv dock och inte alltfor mycket pengar da jag tydligen var studerande.
Gjorde igar nagot sa radikalt som att slanga tre par haliga och alldeles for skitiga for att kunna tvatta rena strumpor. 5 manader av hart liv och varierad tvattmaskinskvalitet satter sina spar. Planen igar var aven att fixa mitt CV, mitt personliga brev, vad jag ska studera - min framtid med andra ord. Det gick val sadar. Besokte The Art Gallery och stadens museum med tropiskt fjarilcenter. Det borjade regna och jag gick till vandrarhemmet for soppa och mackor och vila. Pratstund med danska Katja ledde till att jag foljde med henne till The Chinese Gardens dar de firade den kinesiska nyaret (Tigerns ar i ar) med buller och bang. Goda crepes (valdigt kinesiskt, jag vet) och fina fyrverkerier.
Idag bokade jag en Wildlife Tour for i eftermiddag - det vankas pingviner och annat exotiskt. Har nu spenderat ett par timmar framfor datorn och tankeverksamheten borjar skjunka. CV:et och det personliga brevet ar fardigt (klurigt med alla vara prickar), jag har skickat ivag en ansokan som kolloledare, jag har kollat mojligheter for att studera engelska i Gbg, haller pa att fora over foton... Ska snart ut och ta luft och kaffe.
Gung Hai Fat Choi (Gott Nytt Ar.)
20100203
Untitled.
Ni skulle kunna tanka er att Ni var har och gjorde som jag. A andra sidan funderar jag ibland pa hur klokt pa en skala det egentligen ar att aka over halva jorden for att till exempel sitta i en gallerforsedd slapvagn fylld med hastskit (later bajs finare tro?). For att utveckla en bisarr mening kan jag ju upprepa att jag funderar for mycket.
Alltsa. Till saken. Mjolkningen gar fortsatt bra, Daisy blir allt vanligare (med prickar). (Well, alla kossorna rymde over till grannarna, vi har satt igang elektriciteten samt satt upp mer stangsel.) Sa hur djup den dar vanligheten ar kan man ju fraga sig. Mjolk far vi i alla fall och darmed produceras ost (Feta, Quark, Halloumi) och smor.
Gruppen med honor (med prickar) har utokats med en tupp men ocksa forminskats genom att tva tuppar har fatt mista livet. Jag sa nej till att vara publik.
Okej, visulize: Ga in pa fint cafe i en smastad, bestall Hot Chocolate, bli visad till bordet av trevlig och ganska sa snygg servitor, bli serverade ett stort glas med varmglas plus tva mindre glas - ett med chokladsas och det andra med chokladknappar (?) - och Voila! Blanda sjalv. (Servitoren fragar vid avlamningen av dessa glas aven om du vill ha ett glas med vatten) Ditt sallskap har forresten aven bestallt en bit morotskaka som du far ta del av.
Genom inledningen kan ni ju forsta att mer hastavforing har upphamtats. Den roligaste biten ar farden dit. Italinar'n kor alldeles for fort. Tva personer pa slapet och en bakom chaufforen. Solglasogon, solkram och vind i haret. Harligt.
Att man innan dess har gatt och smashat sonder alldeles for manga tistlar och darmed forskonat hogerhanden med sex stycken blasor ar tyvarr ingen hojdare for en sadan som jag. For trots att jag inte borde lassa skit sa gor jag det anda da det ar alldeles for jobbigt att sta att titta pa.
Men ja.. Blasorna har dottern i huset njutningsfullt tagit hal pa.
Maten ar god. Igar at vi hummer, lyxigt varre. Ibland finns det en flaska vin pa bordet, ibland hembryggt ol. Jag bakar Chocolate Cheesecake with Ricotta och tillverkar egen lemon curd (da jag innan har stallt fram min backpacker-lyx-lemon curd-burk pa frukostbordet - vilken tog slut pa ett par roda).
Vidare spelar vi spel, tander brasor, laser och skriver, rensar ogras, planterar saffran och radisor, klipper planteringsmarkeringar av mjolkkartonger (plast), skrattar...
Och just det, nu ar vi fyra wwoof:are. Jag fick minsann stada mitt rum igar for att lamna plats for en amerikanska.
Pjscha, kontentan ar val att jag har det bra?
Tusen tack for otroligt fina kommentaren, aterigen.
Jag tror inte att jag kommer ta del av bussens fargomvandling men den ska nog malas... nagon gang.
Och ja.. Enligt mig, koexpert ut i fingerspetsarna, ar en ko glad nar hon stracker huvudet sa langt hon kan for att na graset jag haller i handen, nar hon har en sarskild glans i ogonen samt nar hon har oronen en aning framat.
Och visst kan man forfina sin diskningsteknik. Snabbare, renare, mer organiserat osv...
Varsagod for julkort. (Och Ingrid! Det har kommit fram. Jag ar bara oehort dalig pa att skicka tack-mail. Sa: Massor utav tack!)
XXX Louise
Alltsa. Till saken. Mjolkningen gar fortsatt bra, Daisy blir allt vanligare (med prickar). (Well, alla kossorna rymde over till grannarna, vi har satt igang elektriciteten samt satt upp mer stangsel.) Sa hur djup den dar vanligheten ar kan man ju fraga sig. Mjolk far vi i alla fall och darmed produceras ost (Feta, Quark, Halloumi) och smor.
Gruppen med honor (med prickar) har utokats med en tupp men ocksa forminskats genom att tva tuppar har fatt mista livet. Jag sa nej till att vara publik.
Okej, visulize: Ga in pa fint cafe i en smastad, bestall Hot Chocolate, bli visad till bordet av trevlig och ganska sa snygg servitor, bli serverade ett stort glas med varmglas plus tva mindre glas - ett med chokladsas och det andra med chokladknappar (?) - och Voila! Blanda sjalv. (Servitoren fragar vid avlamningen av dessa glas aven om du vill ha ett glas med vatten) Ditt sallskap har forresten aven bestallt en bit morotskaka som du far ta del av.
Genom inledningen kan ni ju forsta att mer hastavforing har upphamtats. Den roligaste biten ar farden dit. Italinar'n kor alldeles for fort. Tva personer pa slapet och en bakom chaufforen. Solglasogon, solkram och vind i haret. Harligt.
Att man innan dess har gatt och smashat sonder alldeles for manga tistlar och darmed forskonat hogerhanden med sex stycken blasor ar tyvarr ingen hojdare for en sadan som jag. For trots att jag inte borde lassa skit sa gor jag det anda da det ar alldeles for jobbigt att sta att titta pa.
Men ja.. Blasorna har dottern i huset njutningsfullt tagit hal pa.
Maten ar god. Igar at vi hummer, lyxigt varre. Ibland finns det en flaska vin pa bordet, ibland hembryggt ol. Jag bakar Chocolate Cheesecake with Ricotta och tillverkar egen lemon curd (da jag innan har stallt fram min backpacker-lyx-lemon curd-burk pa frukostbordet - vilken tog slut pa ett par roda).
Vidare spelar vi spel, tander brasor, laser och skriver, rensar ogras, planterar saffran och radisor, klipper planteringsmarkeringar av mjolkkartonger (plast), skrattar...
Och just det, nu ar vi fyra wwoof:are. Jag fick minsann stada mitt rum igar for att lamna plats for en amerikanska.
Pjscha, kontentan ar val att jag har det bra?
Tusen tack for otroligt fina kommentaren, aterigen.
Jag tror inte att jag kommer ta del av bussens fargomvandling men den ska nog malas... nagon gang.
Och ja.. Enligt mig, koexpert ut i fingerspetsarna, ar en ko glad nar hon stracker huvudet sa langt hon kan for att na graset jag haller i handen, nar hon har en sarskild glans i ogonen samt nar hon har oronen en aning framat.
Och visst kan man forfina sin diskningsteknik. Snabbare, renare, mer organiserat osv...
Varsagod for julkort. (Och Ingrid! Det har kommit fram. Jag ar bara oehort dalig pa att skicka tack-mail. Sa: Massor utav tack!)
XXX Louise
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)