Doubtful Sounds...

...och andra tveksamheter. (Boktitel?)

Titeln kanns klockren. Nu galler det bara att knapa ihop ett hyfsat fortsatt inlagg.

Min sista tid i Dunedin bestod av Wildlife Tour (salar, sjolejon, pingviner och albatrossar) inklusive uppkastning bredvid sjolejon (formodligen matforgiftning) och en extra natt for aterhamtning. Dessutom tog mina pengar pa kortet en gang slut, viss panikkansla uppstod men 'Hey, chill' sa snallt internetcafebitrade sa jag chillade. Och allt loste sig. (Men ni vet, man vill ju inte visa svaghet och att j a g som ar sa ordentlig har glomt att overfora pengar... Hart.)

Sedan hoppade jag pa bussen till Ivercargill, en stad som jag upplevde som en torr, trist hala. (Och om jag kande mig som hemma? Nja.) Jag bokade i alla fall den dar Sea Kayaking turen efter manga om och men, buss till Te Anau samt overnattning dar.

Och nar jag satt och vantade pa 'Scenic Shuttle' som skulle ta mig norrut igen kom det fram en aldre fransman och fragade 'What's wisdom?' (Vad ar vishet?). Jag svarade att ohm, det ar svart att beskriva bara sdar. Forsok, sa han. Well, sa jag. Nagot som kommer med aldern? Hm, sa han. En sachee't (typ), menar du. I Frankrike ar det vad vi kallar de som ar aldre och visa.
Har vi nagot ord for sadana manniskor i Sverige? Nej, jag ar val inte helnojd med mitt svar sahar i efterhand men...jag var totalt oberedd. Ett intressant mote var det i vilket fall.

Scenic Shuttle var sightseeing och diverse fotostopp. Vackert, visst. Men ibland kan det vara rattsa skont att bara bli transporterad. Fast, jag ska inte klaga. Trevlig chauffor och jag fick se mer. Och mer vill man ju alltid ha.

Te Anau lag pitoreskt vid Lake Te Anau och jag bodde pa Lakefront Backpackers. Trivsamt. Jag gick och handlade matsack for lordagens utflykt och lade mig ganska sa tidigt.

Pick up klockan 7. Turen bestod av, shuttle till Manapouri, shuttle till baten 'Adventurer I', en 45-minuters batresa over Lake Manapouri, stopp pa Doubtful Sounds Visitor Centre (pa med vatdrakt), bussresa 40 minuter till 'Adventurer II', kaffe&kaka&kajakinstruktioner, hopp i en dubbelkajak tillsammans med en australienska, paddla i vind och regn (upplevs bast i regn tydligen och faktiskt sa storde det inte ett dugg), lunch pa 'Adventurer II' som forflyttat sig, paddla mera i detta fjordlandskap som Kapten Cook dopte till Doubtful eftersom han tyckte att vadret gjorde det tveksamt om man kunde ta sig ut och in, upp pa baten och hopp (hopp och hopp, jag halkade) i tappa-andan-kallt-vatten. Men det var skont for trotta muskler. Bat och buss och bat och shuttle och shuttle tillbaka. En otroligt bra dag! Kajakbiten defintivt. Och vackert var det med branta bergsvaggar, gronska och vattenfall runt omkring.

Sitter nu i Queenstown. Igars anstrangning sitter kvar som trotthet i kropp och huvud. Men det var det vart. Queenstown ar Party och Aventyr, lite for hippt for mig pa nagot vis. Ligger i alla fall fint vid en sjo och jag kom till sol och varme.

Letar efter nytt wwoof:ing-stalle men just nu ar det hogsasong for det mesta har nere sa det gar trogt. Jag tror inte jag officiellt meddelat om min hemresa. Men den 17 maj bar det av. Vissa dagar raknar jag ner, vissa dagar vill jag att tiden ska ga sa langsamt som mojligen. Men jag borjar bli matt nu, matt pa flanga-runt-livet.

Fick igar reda pa att det ar sportlovstider hemma. Hade noll koll. Men det ar val sa det ska vara.
Halka inte.