En paradisvisit.

Langkawi var precis det där andningshålet vi behövde.
Sol och hav och bara vara.
Ön är väl lite av en turistfälla. Ligger väldigt nära Thailand. Men samtidigt inte fullt så exploaterat som man kan tänka sig.
De heldagar (2,5) vi hade spenderades på Pentai Cenang eller Pentai Tengah, det vill säga de närmsta stränderna. Fina sådana! Om än prydda med diverse jetskis och annat störigt.
Vi bodde på ett förvånadsvärt fint hotell (Landcon). Hade inte fått några lysande recensioner men efter att ha bott på trånga hostel fick vi nu både space och AC. Fanns även pool men givetvis skulle denna renoveras just den veckan då vi befann oss där.
Vatten, iskaffe och diverse färska fruktjuicer går åt som smör i solsken. Åt gott och billigt på "Tomato´s". Satay+Naan+Dryck för typ 20-lappen.
Ett webseminarium i projektledningskursen kom och störde lite igår eftermiddag. Först jakt på stabilt wifi, och sedan sju timmars ganska meningslöst seminarium. Menmen. En kan ju inte bara glida.
Hade vi haft fler dagar hade här funnits massor att uppleva. Vi såg bara en bråkdel av ön. En spännande hängbro, fler stränder och omringade inte fullt lika turistiga öar att besöka.

Nöjda tjejer efter tvära kast. Resande tar visserligen på krafterna. Men väl värt den här gången!
Blekheten är inte lika blek och det brända har lagt sig. Vi saknar redan havsluften.

Nu befinner vi oss i Kuala Lumpur. En galet stor stad. Här är rätt kvavt och smoggigt. Vi har sett KL Tower på nära håll men valt att spara pengar istället för att åka ända upp.
Lördag och söndag är ännu ganska oplanerade men lite mer sightseeing, någon marknad också möta upp några klasskamrater.

Resereflektion: Både i Ghana och här så mixas mängder av kulturer och religioner. Jämför man med hemma är det väldigt mycket mer toleranta samhällen en stöter på. Här funkar det att vara olika.