Sprillans ny O.

Ny o. O med prickar alltsa. Gu vad jag saknar dem ibland, de dar prickarna.

Det blev ingen ombokad flygbiljett, dels var tanten bakom disken uppnosig (eller var jag kanslig) och dels ville jag inte betala for det...
Sa.. Pappa betalar. Eller ja, pappa fixar atminstone biffen hemifran.

Dalig somn X 2 natter blev det i Auckland och en 11 timmars bussresa (till Wellington) pa det gjorde inte saken battre. Man kan ju tycka att jag kunde utnyttja ett par av fardens timmar till somn.. Men det funkar inte alls pa det viset. Gick langa vagen mellan tagstationen och hostelet (och ryggsacken kanns bara tyngre och tyngre). Kvallens langa projekt blev att tvatta.
Pa onsdagen satt jag vid havet och laste en bra stund innan jag tog bussen till Lower Hutt och familjen Adams. Halsade pa i affaren (fick kaffe och baguette!), foljde med hem och blev senare bjuden pa middag.. Inte daligt alls. Kandes bra att komma tillbaka, traffade aven wwoof:are jag traffat innan. Fran familjen hade jag med mig knackebrod och Kalles Kaviar som vi hade som forratt med kokta agg. De var misstanksamma mot Kalles inte alltfor vackra utseende men verkade efter ett bett tycka det var atminstone atbart. Fick skjuts anda till hostelets dorr. Inte daligt det heller. Det blev dalig somn X 2 natter aven i Wellington tyvarr och jag vinglade nastan mig fram.

Jaja.. Vinglande eller inte har jag i allafall hamnat pa Sydon med hjalp av Interislander - en av farjorna som gar mellan oarna. En vacker resa som spenderades omsom i solen, omsom inomhus halvsovandes. I Picton hittade jag forsta basta hostel, Picton Lodge. Inte YHA for en gangs skull, utan istallet mysigt. Lite park/hav/sol innan det plotsligt borjade blasa upp. Ocksa slog trottheten till. Jag orkade anvanda internet samt laga mat(Meny: Lax pa burk fran Canada, budget ofardigkokat ris, en Leksand knackebrodsskiva, ett glas C-vitamin med apelsinsmak, 2 persikor fran ett trad i Lower Hutt samt ett glas extrapris-frukt-smoothie med smak av framforallt passionsfrukt - Bon Appetit, liksom) innan jag stop i sang. Eller ja stop och stop, 2 Ibumetin och det var fortfarande svart att koppla av.

Battre somn blev det, kanner mig piggare an pa lange! Tog bussen till Nelson och checkade in pa Accents on the Park - min resas hittills basta vandrarhem, utan tvivel. Oehort trevlig personal, mysigt, hotell-kansla, bra faciliteter.. Tankte egentligen bara boka in mig en natt (I'm in a lost moment, berattade jag) men det blev tva. Kande att jag ville ha tid att andas.

For for er som inte vet har jag inte haft nagon riktig koll pa var jag ska bli av. Ny o innebar inte bara nya aventyr utan ocksa ny osakerhet och ny karta. Mailat en massa wwoof-vardar men det har antingen varit nada svar eller negativt svar sa ja...

Men nu kanns det som att jag ar tillbaka, fick precis ett mail fran ett stalle i Christchurch sa pa sondag ska jag formodligen ta mig dit.

Nagot jag gar och funderar (for det gor jag ju standigt, som vanligt och lite for ofta) pa lite da och da ar min kara framtid. Jag tanker mig soka till hogskola nu i mars for att borja till hosten. Brainstorma garna genom att maila/kommentera med mig! Var kan Du se mig om si sa dar en 10 ar..? Mest for skojs skull... Och lite allvar.

Manga kramar.

Mia: Himla roligt att du kommenterar sa mycket, alltid lika kul att lasa. Du har High-scoren i sakert forvar kan jag lova. Keep up the good work!
Anna: Hem kommer jag...sa smaningom. Halsa familjen!