20091123

Cheese, please.

Har hamnat i Lower Hutt, hos familjen Adams.
Har idag passat Bella (snart 5 langa ar) genom att skolja massvis med mjolkflaskor, mata hons, gunga, hamta agg, ta in tvatt, fixa Morningtea, sortera bland leksaker samt genom att lyssna till hennes vilda fantasi. Sedan tog vi bussen till hennes foraldrars, snart nystartade, Kaffe- och ost delikatessbutik. Kommer bli himla bra. Den andra wwoof:aren (Moritz fran Tyskland (har kryllar av tyskar kan jag passa pa att tala om)) hade hjalpt till med malning. Snyggt varre.

Vandrade gator upp och ner, hittade en Roda Kors- Second Hand och en strand. Bara sadar, vips, liksom. Och ett bibliotek, saklart.

Gick tillbaka, slangde in en lammstek i ugnen och hade huset alldeles for mig sjalv en stund.
Middag och trotta barn. Sag sedan film och at ost och kex. Jammy.
Jag borjar bli riktigt vuxen, ost och i princip alla gronsaker (farska tomater ar fortfarande knivigt) gar minsann ner.

Imorgon ska jag nog hjalpa till i butiken sa smatt da Bella ar pa dagis.

Aterigen, ett bra stalle. Jag mar bra, ska ni veta.
Ni ocksa, val?

Update; angaende New Moon (har gatt och blivit dalig pa ett ge respons pa fina kommentarer):
Foregangaren Twilight ar helt klart flera ganger battre, uppfoljaren kanns ratt B; for mycket ihopkrafsat Sci Fi och for lite akta skadespeleri. Men, eftersom de tva timmarna, for min del, anda gick fort sa var det langt ifran vardelost. Den innehaller ju faktiskt en rejal dos karlek och vackra pojkar, och jag menar... Jag ar ju inte mer an manniska.

1 kommentar:

  1. The Adams Family. Jo, den har man ju hört talas om. Och seriöst kaffe på så att säga professionellt avstånd. Men tomater? Vad är det som är så svårt med den rätt beskedliga rödsaken va? Och här mumlar jag om exklusiviteter som abalone... men bra att veta hur lammstek islänges i därför avsedd ugn; må den ha räddats i tid ur detta domestika inferno och avnjutits med bevarad rodnad (lammets alltså, icke kockens, vilket i och för sig blir konsekvensen om den förras uteblir...).
    Och texten andas välbehag, som kunde där stå vad som helst, ävenså välbehagets absoluta motsats. Behaget skulle ändå pulsera igenom.
    Här? Bra?
    Regn. Mörkt.
    /C

    SvaraRadera